Chrissan

Och så var påsken slut

Vi började långfredagen med några träningsmatcher i snöovädret. Jäklar vad kallt det var! 


Sen kom mina syskonbarn från Skåne som skulle övernatta hos oss. Vi var lite spända på hur det skulle gå eftersom de inte sovit borta förut plus att vi inte träffar dem mer än 2-3 ggr/år. Men det gick superbra. Påskafton bjöd på skattjakt då påskharen lämnat en skattkarta i brevlådan. Sen hann vi också med lite pulkaåkning då vi fick en vit påsk. 



Storkusinerna är ju så klart favoriter att hänga med. 

Påskmiddag åt vi sen hos mina föräldrar då barnen fick gå på äggjakt i trädgården. Vi stannade bara tills middag och dessert slunkit ner då vi var lite trötta efter barnvaktandet. 


Tror inte bara vi var trötta utan även vår katt. Lillkusinen blev helt kär i Pixi men tyvärr blev inte kärleken besvarad. Pixi höll sig mest utomhus när barnen var här. Inte så konstigt kanske då hon inte är alls van med mindre barn. 

Påskdagen spenderades i pyjamas tills vi fick ett ryck och drog till Grappa och åt middag. Smakade bra med deras goda pizza. 


Sen idag har jag gjort något som jag verkligen sett fram emot. Jag har ridit!! En kompis lade häromdagen ut ett inlägg om att hon hade en gratisbiljett till en provridning. Och det nappade jag på. 
Så idag fick jag mig en liten ridtur. Och imorgon lär jag ha träningsvärk i låren. ;)
Har en tanke om att gå en ridkurs för nybörjare. Dels som belöning för min viktnedgång och dels för att jag försöker hitta en hobby som ger mig energi. Något som jag verkligen längtar efter mellan tillfällena. Vi får väl se om ridning blir min grej. 

En komisk depression

Jag har mött min överkvinna i att vara grov i munnen. Och en kvinna som älskar sina katter lika mycket som jag älskar vår. 



Såg igår kväll Nour El Refais föreställning En komisk depression tillsammans med min likasinnade kollega. Vi brukar själva driva rejält om våra tillkortakommanden. Vad kan man annars göra? 


Nour var fantastisk. Hon delade personligt med sig om sitt liv, sin karriär och hur den startade. Och om sin kroniska depression som kommer och går i skov. Vi kastades mellan skratt och gråt och jag fick ett och annat att tänka på. Hon fångade mig. 

Fantastiskt bra! Skulle kunna se den igen.